GÖR ARMÉN TILL EN ARBETSSTYRKA[*]

8 februari 1949

Ert telegram av den 4 har emottagits. Det är mycket bra att ni påskyndar utbildningen och konsolideringen och förbereder att börja röra på er en månad före utsatt tid.[1] Var vänliga att fortsätta på dessa linjer och slappna inte. I verkligheten måste emellertid utbildningen och konsolideringen fortsätta under mars. Större vikt måste läggas vid studiet av politiken och förberedelser måste göras för att överta och administrera de stora städerna. Från och med nu kommer vi att vända på formeln "först landsbygdsområdena, sedan städerna", vilken följts under de gångna tjugo åren, och ändra den till formeln "först städerna, sedan landsbygdsområdena". Armén är icke endast en stridande styrka, den är huvudsakligen en arbetande styrka. Alla armékadrer bör lära hur man övertar och administrerar städer. I arbetet i städerna bör de lära hur man blir skicklig att handskas med imperialisterna och kuomintangreaktionärerna, skicklig att handskas med bourgeoisien, skicklig att leda arbetarna och organisera fackföreningar, skicklig att mobilisera och organisera ungdomen, skicklig att skapa enhet med och utbilda kadrer i de nya befriade områdena, skicklig att driva industri och handel, skicklig ett driva skolor, tidningar, nyhetsbyråer och radiostationer, skicklig att sköta utrikespolitik, skicklig att handha problem rörande de demokratiska partierna och folkorganisationerna, skicklig att ordna förhållandena mellan städerna och landsbygdsområdena och lösa frågorna om livsmedel, kol och andra förnödenheter för den dagliga förbrukningen, och skicklig att sköta penning- och finansproblem. Kort sagt, våra armékadrer och kämpar måste från och med nu ta på sig alla stadsproblemen, vilka tidigare var okända för dem. Ni ska rycka fram och ockupera fyra eller fem provinser, och förutom städerna måste ni också ta hand om väldiga landsbygdsområden. Eftersom alla landsbygdsområden i södern kommer att bli nybefriade, kommer arbetet att vara i grunden olika det som vi utför i de gamla befriade områdena i norr. Under första året kan man inte tillämpa politiken att skära ned arrendeavgälder och räntor, arrendeavgifter och räntor måste i stort sett betalas på samma sätt som tidigare. Vårt arbete på landsbygden måste drivas under dessa förhållanden. Därför måste också arbetet på landsbygden läras på nytt. I jämförelse med arbetet i städerna är emellertid arbetet på landsbygden lätt att lära. Arbetet i städerna är svårare och är huvudtemat i era studier. Om inte våra kadrer snabbt kan lära sig att administrera städer, kommer vi att möta synnerliga svårigheter. Följaktligen måste ni klara upp alla andra frågor under februari och använda hela mars månad till att lära hur man ska arbeta i städerna och i de nya befriade områdena. Kuomintang har endast en miljon och några hundratusen soldater utspridda över ett väldigt territorium. Vi har naturligtvis ännu många slag att utkämpa, men det är små möjligheter för sådana omfattande strider som under Huai—Haifälttåget, det kan till och med sägas att det inte finns någon sådan möjlighet och att de hårda stridernas period är förbi. Armén är fortfarande en stridande styrka och det får absolut inte förekomma någon avslappning i detta hänseende; att slappna av skulle vara ett misstag. Icke dess mindre är tiden nu inne för oss att ställa uppgiften att göra armén till en arbetande styrka. Vi skulle begå ett mycket stort misstag om vi inte nu föresatte oss denna uppgift och beslöt att genomföra den. Vi förbereder oss att sända 53.000 kadrer söderut med armén, men detta är ett mycket litet antal. Ockupationen av åtta eller nio provinser och dussintals stora städer kommer att kräva ett väldigt antal arbetande kadrer och armén måste i huvudsak lita till sig själv för lösningen av detta problem. Armén är en skola. Våra fältarméer med deras 2.100.000 man motsvarar flera tusen universitet och mellanskolor. Vi måste huvudsakligen lita till att armén ska förse oss med arbetande kadrer. Ni måste förstå denna sak klart. Eftersom de hårda striderna i grunden är förbi, bör ersättning såväl ifråga om manskap som utrustning hållas inom lämpliga gränser, och man får inte kräva för mycket ifråga om kvantitet, kvalitet eller fullständighet därest detta skulle orsaka finansiell kris. Detta är ytterligare en sak som ni bör allvarligt betänka. Den ovan nämnda politiken gäller till alla delar för Fjärde fältarmén, och kamraterna Lin Piao och Lo Jung-huan ombedes likaledes att uppmärksamma den. Vi har haft ett långt samtal med kamrat Kang Sheng och bett honom att skynda på så att han kan inträffa hos er den 12 för att konferera med er. Var vänliga att, sedan ni konfererat, omedelbart per telegram meddela oss era åsikter och vad ni föreslår att göra. Byrån i Östkina och högkvarteret för Östkinas militärområde bör omedelbart flytta till Hsuchow för att tillsammans med Allmänna frontkommittén[2 och Tredje fältarméns frontkommitté koncentrera ansträngningarna på att utarbeta en plan för marschen söderut. Överlämna allt ert arbete i upplandet till underbyrån i Shan-tung.

NOTER

[*]Detta telegram skrevs för den Revolutionära militärkommissionen i Kinas kommunistiska partis Centralkommitté såsom svar på ett telegram från Andra och Tredje fältarméerna. Det sändes också till andra berörda fältarméer samt till Centralkommitténs av innehållet berörda byråer. Utgående från att de hårda stridernas skede var slut efter de tre stora fälttågen Liaohsi—Shenyang, Huai— Hai och Peiping—Tientsin, framhöll kamrat Mao Tse-tung i detta telegram i god tid att Folkets Befrielsearmé icke endast var en stridande styrka utan på samma gång måste vara en arbetande styrka och att den under vissa förhållanden borde fungera huvudsakligen såsom en arbetande styrka. Denna politik spelade en mycket viktig roll för lösningen av den tidens kaderproblem i de nya befriade områdena och för att säkerställa den obehindrade utvecklingen av folkets revolutionära sak. Om Folkets Befrielsearmés karaktär av både stridande och arbetande styrka se också "Rapport vid Kinas kommunistiska partis Centralkommittés andra plenarsammanträde", 2. avsnittet, i detta band. [TILLBAKA]

[1]Andra och Tredje fältarméerna hade planerat att framflytta tidpunkten för övergången av Yangtsefloden från april till mars. Övergången blev emellertid uppskjuten till i slutet av april som följd av fredsförhandlingarna med den reaktionära kuomintangregeringen.[TILLBAKA]

[2] Med hänsyn till vad Huai—Hai-fälttåget krävde beslöt Revolutionära militärkommissionen i Kinas kommunistiska partis Centralkommitté den 16 november 1948 att bilda en allmän frontkommitté bestående av kamraterna Liu Po-cheng, Chen Yi, Teng Hsiao-ping, Su Yu och Tan Chen-lin, med kamrat Teng Hsiao-ping som sekreterare. Denna kommitté skulle fungera såsom enhetlig ledning för Centralslatternas fältarmé och Östkmas fältarmé och utöva befälet i alla militära frågor och operationer på Huai—Haifronten.[TILLBAKA]