Den
enda vägen till den kapitalistiska industrins och handelns omvandling[*]
7 september 1953
Kapitalismens omvandling till socialism ska verkställas
genom statskapitalism.
1. Under de omkring tre senaste åren har vi utfört
en del arbete på denna sak, men eftersom vi hade annat att syssla
med, ansträngde vi oss inte tillräckligt. Från och med
nu bör vi bemöda oss mera.
2. Med mer än tre års erfarenheter bakom
oss, kan vi med säkerhet säga att genomförandet av den
privata industrins och handelns socialistiska omvandling medelst statskapitalism
är en relativt sund politik och metod.
3. Den politik som lagts ned i Artikel 31 i det gemensamma
programmet[1] bör
nu bli klart förstådd och konkret tillämpad steg för
steg. Klart förstådd betyder att folk i ledande ställningar
på centrala och lokala nivåer först av allt bör
ha den fasta övertygelsen att statskapitalism är enda vägen
till den kapitalistiska industrins och handelns omvandling och för
att stegvis fullborda övergången till socialismen. Hittills
har detta inte varit fallet med vare sig det kommunistiska partiets
eller med de demokratiska personligheterna. Dagens möte[2]
hålls för att uppnå detta syfte.
4. Gör oavbrutna framsteg och undvik att ha för
brått. Det kommer att ta åtminstone tre till fem år
att i allt väsentligt leda landets privata industri och handel
över på statskapitalismens väg, så det finns ingen
orsak till ängslan eller oro.
5. Gemensam statlig och privat skötsel; staten
beställer hos de privata företagen bearbetning av material
eller tillverkning av varor, varvid staten levererar allt råmaterialet
och tar alla de färdiga produkterna; och liknande beställningar
där staten inte tar alla men de flesta av de färdiga produkterna
— dessa är de tre former för statskapitalism som ska
antas i fråga om den privata industrin.
6. Statskapitalism kan också tillämpas då
det gäller den privata handeln, som omöjligen kan avfärdas
genom att "utesluta den". Vår erfarenhet här är
begränsad och ytterligare studier behövs.
7. Privat industri och handel, med uppskattningsvis
3,8 miljoner arbetare och butiksbiträden, är en stor tillgång
för staten och spelar en stor roll i landets hushållning
och folkets försörjning. De förser inte bara staten med
varor utan de kan också ackumulera kapital och utbilda kadrer
för staten.
8. En del kapitalister håller sig på stort
avstånd från staten och har inte ändrat sin inställning
"profiten-framför-allt''. En del arbetare rycker fram för
snabbt och vill inte tillåta kapitalisterna att göra någon
profit alls. Vi bör försöka att fostra dessa arbetare
och kapitalister och hjälpa dem att stegvis (men ju förr dess
bättre) anpassa sig till vår statliga politik, nämligen
att få Kinas privata industri och handel att huvudsakligen tjäna
landets hushållning och folkets försörjning och delvis
tjäna in profiter åt kapitalisterna och på detta sätt
slå in på statskapitalismens väg.
Följande tabell visar profitens fördelning i statskapitalistiska
företag:
Inkomstskatt 34,5 %
Välfärdsfond 15,0%
Ackumulationsfond 30,0%
Utdelning till kapitalister_______________________20,5%
Summa 100,0%
9. Det är nödvändigt att fortsätta
med att uppfostra kapitalisterna till patriotism, och för det ändamålet
bör vi systematiskt ägna oss åt ett antal av dem, som
är mer vidsynta och är beredda att närma sig kommunistiska
partiet och folkregeringen, så att flertalet av de övriga
kapitalisterna kan övertygas med deras hjälp.
10. Statskapitalismens genomförande måste
grunda sig inte blott på vad som är nödvändigt
och utförbart (se det gemensamma programmet), utan det måste
också vara frivilligt från kapitalisternas sida, ty det
utförs i samarbete och samarbete tillåter inget tvång.
Detta skiljer sig från den behandling vi gav godsägarna.
11. Under de senaste åren har de olika nationaliteterna,
demokratiska klasserna, demokratiska partierna och folkorganisationerna
gjort avsevärda framsteg och enligt min mening, kommer ännu
större framsteg, att göras under de närmaste tre till
fem åren. Det är alltså möjligt att i allt väsentligt
slutföra uppgiften, att leda den privata industrin och handeln
över på statskapitalismens väg, på tre till fem
år. Statsföretagens övervikt ger den materiella garantin
för att slutföra denna uppgift.
12. Vad beträffar fullbordandet av uppgiften för
hela övergångsperioden, vilken består i att i allt
väsentligt slutföra landets industrialisering och jordbrukets,
hantverkets och den kapitalistiska industrins och handelns socialistiska
omvandling, kan detta inte göras på tre till fem år
utan kommer i stället att kräva en period av flera femårsplaner.
I denna fråga är det nödvändigt att bekämpa
både idén om att lämna sakerna till obestämd
framtid och idén om att hastigt driva dem igenom.
13. Den ene är ledaren medan den andre är
ledd; den ene eftersträvar ingen privat profit medan den andre
alltjämt söker en viss mängd privat profit, osv, osv.
Det är däri skillnaden ligger. Men under våra nuvarande
förhållanden tjänar privat industri och handel i huvudsak
landets hushållning och folkets försörjning (vilka,
vad distributionen av profiterna angår, tar omkring tre fjärdedelar
av hela summan). Därför kan och bör vi övertyga
arbetarna i de privata företagen att de bör handla på
samma sätt som arbetarna i statsföretagen, nämligen,
öka produktionen och iaktta sparsamhet, tävla med varandra
i arbetet, höja arbetsproduktiviteten, sänka produktionskostnaderna
och höja både kvantitet och kvalitet och därmed tjäna
intressena hos såväl den statliga sektorn som den privata
sektorn och hos arbete och kapital.
NOTER
[*]Utkast
till ett tal till representativa personligheter från de demokratiska
partierna och industri- och handelskretsar den 7 september 1953.[TILLBAKA]
[1] Artikel
31 i det gemensamma programmet stadgar: "Företag som drivs
gemensamt av staten och privat kapital är företag av statskapitalistisk
karaktär. Närhelst det är nödvändigt och möjligt
ska privat kapital uppmuntras till utveckling i riktning till statskapitalism
med sådana medel som att åta sig förädlingsarbete
för statliga företag, driva företag gemensamt med staten
eller att i koncessionsform driva statliga företag och utnyttja
landets resurser osv."[TILLBAKA]
[2] Detta
åsyftar det 49:e (utvidgade) mötet den 8—11 september
1953 med Politiska rådgivande konferensens Landskommittés
ständiga utskott.[TILLBAKA]
1953 |
Ordförande
Mao Tsetung |
|