OM MARXISMEN-LENINISMEN-MAOISMEN OM MAOISTISKT FORUM maoistisktforum@yahoo.se
Marxistiska skrifter Andra skrifter Artiklar V.f. Sverige
- det Nya Peru
Video / Kultur NOTISER Dokument: engelska
& spanska
4 MARX

3 LENIN
2 ORDF. MAO

1

ORDF. GONZALO

Folkrörelsen Peru och tidskriften Sol Rojo

Lös problemet om de "fem överdrifterna"[*]

19 mars 1953

l. I vårt arbete på landsbygden finns problem, vilka medför allvarlig fara för att våra parti- och regeringsorgan fjärmas från bondemassorna och att böndernas och bondeaktivisternas intressen kränks. Dessa problem är kända som de "fem överdrifterna". De "fem överdrifterna" består av ett övermått av uppdrag, ett övermått av möten och utbildningskurser, ett övermått av dokument, skrivna rapporter och statistiska formulär, ett övermått av organisationer och ett övermått av bisysslor för aktivister. Dessa problem har funnits länge. Vad några av dem beträffar har Centralkommittén givit ut direktiv till partikommittéerna på olika nivåer och uppmanat dem att ge sådana problem tillbörlig uppmärksamhet och hitta lösningar. Men i stället för att lösas har problemet blivit allt mer allvarligt. Detta därför att frågan aldrig tagits upp i sin helhet och, vilket är ännu viktigare, ingen kamp någonsin förts mot decentralism och byråkrati i de ledande parti- och regeringsorganen på de fem nivåerna — den centrala, de större administrativa områdena, provinserna (municipen), prefekturerna och häradena. Ty, allmänt talat, de "fem överdrifterna" i distrikten och socknarna är inte en lokal produkt utan härstammar ovanifrån och är följder av den decentralism och byråkrati som i allvarlig grad består i ledande parti- och regeringsorgan på häradsnivå och högre upp. Några av de "fem överdrifterna" är ett arv från det revolutionära krigets och jordreformens perioder och har bestått oförändrade till denna dag. Därför måste vi, vid genomförandet av Centralkommitténs direktiv, att bekämpa byråkrati, kommandometoder och brott mot lagen och disciplinen, under 1953 lägga vikt vid att övervinna byråkrati och decentralism i de ledande organen och ändra de regler och den praxis som överlevt sin användbarhet. Endast på det sättet kan problemen lösas. Från och med nu åligger det de ledande kamrater, som har hand om partikommittéerna och styrelseorganen på häradsnivå och högre upp, att, i ljuset av vad som kan utföras, fastställa de riktiga gränserna för de befogenheter som tillkommer de ledande organen på olika nivåer att tilldela uppdrag, kalla till möten och organisera utbildningskurser, sända ut dokument och statistikblanketter eller begära rapporter från underordnade enheter, avgöra hur socknarnas och distriktens organisationer ska vara uppbyggda och använda aktivisterna i byarna. I några fall åligger det de centrala myndigheterna att fastställa gränserna för alla berörda. Förr var det så att många av partiets, regeringens och folkorganisationernas avdelningar på alla nivåer var och en för sig tilldelade underordnade enheter uppgifter, av en slump kallade underordnade eller byaktivister till möten eller utbildningskurser, utsände floder av dokument och statistikblanketter och tanklöst krävde rapporter från underordnade och byar. Alla dessa onödiga regler och bruk måste beslutsamt avskaffas och ersättas med andra, som standardiserats under ledningen och är anpassade till det faktiska lägets behov. Vad angår den stora sorteringen av kommittéer i varje socken och övermåttet av bisysslor för aktivister, bör även dessa undan för undan beslutsamt ändras eftersom de hindrar produktionen och fjärmar massorna.

2. Vad partiets, regeringens och folkorganisationernas avdelningar på landsnivå angår, uppdrar Centralkommittén åt de ansvariga kamraterna i Centralkommitténs organisationsavdelning, Centrala folkregeringens administrationsråd och dess underordnade finansiella och ekonomiska, kultur- och utbildnings- samt politiska och juridiska kommissioner att snabbt rensa undan all praxis som givit upphov till de "fem överdrifterna", utarbeta lämpliga regler och praxis samt rapportera härom till Centralkommittén.

3. I de större administrativa områdena, provinserna och municipen ska de kamrater, som har hand om Centralkommitténs byråer och underbyråer, provinsernas och municipens partikommittéer och de administrativa apparaterna på motsvarande nivåer, vara ansvariga för att ta itu med problemet med de "fem överdrifterna", utarbeta lösningar och rapportera till Centralkommittén. För den skull anmodas var och en av Centralkommitténs byråer samt provinsernas och municipens partikommittéer att sända ut inspektionslag i det bestämda syftet att granska problemet om de "fem överdrifterna" och undersöka läget i ett eller två distrikt och socknar (och i städerna i ett eller två distrikt och stadsdelar), som ligger under deras administration, för att samla referensmaterial för lösningar.

4. Partiets provinskommittéer ställs ansvariga för att ge prefekturerna och häradena vägledning vid lösandet av deras problem med de "fem överdrifterna".

5. På landsbygden är jordbruksproduktionen uppgiften som står över alla andra; i förhållande till den spelar alla andra uppgifter en understödjande roll. Varje uppdrag eller arbetsmetod, som hindrar böndernas produktion, måste undvikas. Vår nuvarande jordbrukshushållning förblir i grunden en splittrad småbondehushållning i vilken gammalmodiga redskap används; det är en väldig skillnad mellan den och det mekaniserade kollektiva jordbruket i Sovjetunionen. I den nuvarande övergångsperioden kan vi därför inte införa enhetlig och planmässig produktion i jordbruket, utom på statsjordbruken, eller ingripa för mycket i böndernas liv. Vi kan vägleda jordbruksproduktionen och samordna den med industriproduktionen endast genom vår prispolitik och nödvändigt och genomförbart ekonomiskt och politiskt arbete för att integrera den i den ekonomiska riksplanen. Varje "plan" för jordbruket och varje "uppdrag" för landsbygdsområdena, som går därutöver, blir nödvändigtvis omöjliga att genomföra och kommer med säkerhet att väcka motstånd hos bönderna och fjärma vårt parti från bondemassorna, som utgör över 80 procent av vår befolkning. Detta kan förvisso bli mycket farligt. Problemet med de "fem överdrifterna" i vårt arbete i distrikten och socknarna är till stor del en återspegling av dylika överdrivna ingrepp mot bönderna (och till en mindre del en kvarleva av den praxis som uppkom ur det revolutionära krigets och jordreformens behov). Det har framkallat deras missnöje så det måste ske en ändring.

NOT

[*]Inre partidirektiv utarbetat för Kinas kommunistiska partis Centralkommittés räkning[TILLBAKA]

 

1953 Ordförande Mao Tsetung